EU-deklaration driver fram jämställda inköp

Med start i år ställer inköpskontoret ökade krav på leverantörer av varor och tjänster.
– De ska medverka till att jämställdhet och en jämn könsmässig sammansättning främjas, säger Emma Breheim, inköpschef på Luleå kommun.
Bakgrunden är att kommunen har undertecknat CEMR-deklarationen.

CEMR-deklaration innebär att jämställdhetsfrågan ska integreras i beslutsfattandet och i verksamheternas dagliga arbete. Fram till december 2018 hade 105 av landets 290 kommuner skrivit under.

Emma Breheim, inköpschef på Luleå kommun, ser goda möjligheter att påverka jämställdhetsarbetet genom krav i upphandlingarna.
– I och med att kommunen har undertecknat CEMR-avtalet har vi fått tydliga riktlinjer att förhålla oss till.

Artikel 12

Luleå kommun köper varor, tjänster och entreprenader för 1,4 miljarder kr per år. Inköpen ska uppfylla verksamheternas behov, utgöra drivkraft för kvalitet, innovation och samhällsutveckling samt vara hävstång för ekonomi och resursanvändning.

Artikel 12 i CEMR-deklarationen säger att kommunen dessutom ska:
• se till att en leverantör som tilldelas kontrakt tar samma ansvar för jämställdhet som kommunen skulle haft
• utnyttja sina befogenheter enligt EU:s upphandlingslagstiftning för att ställa krav på sociala hänsyn
• se till att de som har ansvar för upphandling har nödvändiga kunskaper för att beakta jämställdhetsdimensionen.

Komplext område

Enligt Emma Breheim är det inte helt enkelt att integrera jämställdhet i offentlig upphandling.
– Det är ett komplext område med ett tungt regelverk som säger hur upphandling ska gå till och vilken typ av krav som får ställas.

– Det är viktigt att alla leverantörer ska behandlas lika. Vi ska vara öppna och transparenta med våra behov. Kraven ska vara proportionerliga och nödvändiga, samt att vi inte får diskriminera någon på grund av kön, nationalitet eller geografiskt läge, säger Emma Breheim.

Processmetod

Inköpskontorets process för jämställda inköp innehåller åtta steg. För varje steg besvaras ett antal frågor utifrån jämställdhetsperspektivet, exempelvis bemötande, service eller fördelning av makt och resurser.
– Frågorna är bland annat hur/var är jämställdhet relevant i upphandlingen? Vem kommer att använda den här produkten/tjänsten? Vilka konsekvenser får upphandlingen för kvinnor och män? säger Emma Breheim.

Leverantörer som arbetar aktivt för jämställdhet får ett mervärde i upphandlingarna. Det tillämpades exempelvis i den senaste upphandlingen av ramavtal för vissa reparations- och underhållsarbeten.

Fortsatt arbete

Inköpskontoret fortsätter att jobba med mallarna för obligatorisk kravställning. Man ser också över specifika jämställdhetskrav i särskilda fall.

Emma Breheim avslutar med att betona vikten av att jobba konsekvent med metoder som stödjer de nya kraven.
– Jämställda inköp är ett ganska otrampat område, men vi har en tydlig riktning och kommer sakta men säkert framåt.

 

FAKTA

  • Sveriges kommuner och landsting, SKL, står bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) och rekommenderar kommuner, landsting och regioner att underteckna den. Här kan du läsa mer om CEMR.
    länk till annan webbplats

Text: Karin Kemi

Foto: Luleåfotograferna

21 mars 2019

Logotyp