Utvecklingsarbete med barnen i fokus

Kanske har du på ett föräldramöte fått höra hur er skola arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet och undrat vad det egentligen handlar om? Enligt skollagen ska alla skolor under ledning av rektor eller förskolechef bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.

Varje skola väljer ut sina utvecklingsområden utifrån skolans resultat och sätter upp en plan för hur de tillsammans ska uppnå de uppsatta målen. Den övergripande målbilden de senaste åren, som alla skolor i Luleå ska eftersträva, är att uppnå 100 procent godkända elever.

– Det systematiska kvalitetsarbetet handlar kort sagt om vad vi gör för att förbättra oss, varför och vad det leder till, säger skolchef Maarit Enbuske.

Viktigt med samsyn

På Boskataskolan arbetar de med fokusområdena tillgänglig lärmiljö, digitalisering och utveckling av fritidshemmet. Anna Berg Wedin är relativt ny som rektor på Boskataskolan och har under flera år arbetat som lärare. För Anna handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att skapa en samsyn.

– Vi behöver alla förstå vad vi menar när vi pratar om till exempel digitalisering. Vad ska det generera och vad betyder det för oss där vi befinner oss i vår verksamhet, säger Anna.

Systematiskt kvalitetsarbete är ständigt pågående och det är en utmaning att hitta gemensamma mål för ledning och personal.

– Skolutveckling tar tid och behöver få göra det. Det är viktigt att vi har en kontinuerlig dialog med medarbetarna som dagligen möter våra elever, det är där vi kan hitta kärnan till en förändring, säger Anna.

- Skolutveckling tar tid och behöver få göra det. Det är viktigt att vi har en kontinuerlig dialog med medarbetarna som dagligen möter våra elever, det är där vi kan hitta kärnan till en förändring, säger Anna Berg Wedin, rektor på Boskataskolan.

Dialog och delaktighet

Det är rektor och förskolechef som ansvarar för att kvalitetsarbetet på förskolan och skolan genomförs men det ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.

– Dialog med barn och elever är en viktig förutsättning för att förstå och hitta samband till förbättringar, det bidrar också till att barnen och eleverna blir delaktiga i sitt eget lärande, säger Maarit Enbuske.

Dialogerna genomförs bland annat genom klass- och elevråd. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det sker genom bland annat föräldraråden.

FAKTA

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Charlotte Högnelid

Logotyp